att vara på väg

Jag är verkligen på väg härifrån...det mesta här i hemmet är bara en transportsträcka just nu. Tar fram samma gamla tråkiga ljusstakar och stjärnor bara för att de ska upp..inte för att det känns fint. Längtar bara efter nästa jul i huset med fina julsaker och julkänsla som kommer av att vi är hemma och ska fira vår första jul just hemma hos oss. Nu är hela julen ändå ett flackande hit och dit och firande på alla andra ställen. Lägenheten här är ju lixom inte jättehäftigt att sitta i under julen.

Det är i vilket fall Xanders första jul och vår första som familj. Mysigt, men han är för liten för mycket av det i år. För liten för att bryta ihop av trötthet när hälften av paketen är öppnade, skönt för mamman, men också för liten för att uppleva det mysiga och varma. Jag ska göra allt jag kan för att hitta tillbaka till den känslan själv så han inte blir smittad med min julnegativitet. Kan känna att jag redan är mer positivt inställd till det hela än ja varit förrut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0