MriJ

Ser att jag använt rubriken förut.....förr var, kanske fortfarande är, det nåt jag skämtar om och raljerar över. Mitt kontrollbehov alltså... Men nu är det nåt annat oxå. Det är så mycket större, det gar gjort mej sjuk, det har skapat den här ångesten. Sånt jag inte kan kontrollera ger mej ångest.

I den situationen jag nu är i, som småbarnsmamma, så finns det så mycket jag inte kan ta kontroll över, så mycket jag inte kan styra och så mycket jag inte kan förbereda, göra planer för och ha nödlösningar på.
Det är svårt. Helt undermedvetet och automatiserat har jag alltid haft en väg ur alla situationer i livet, det har gjort mej till en människa som är lugn och avslappnad...eller jag VAR iallafall det.

Numer skrämmer kräksjuka slag på mej...som en symbol för allt jag inte kan kontrollera, allt som skrämmer mej.
Min största rädsla är att inte räcka till, att vara en besvikelse, inte nog bra,..då, sen när barnen börjar se tillbaka och känna efter hur allt var när de var små. Jag hoppas så innerligt att de kan känna och minnas hur älskade de är och att de vet att inget kan ändra på det.